POESI

Poesi

Poesi, dikter och lyrik är olika ord för samma sak. I kursen svenska 1 kommer vi beröra poesi under ett par veckor. Målet är att ni ska öva på att tycka till kring dikter och öva på grundläggande diktanalys.

Första uppgiften går ut på att läsa fyra korta dikter som alla handlar om kärlek. Läs dikterna var för sig och svara på dessa frågor:

 

  1. Hur vill du beskriva den känsla eller stämning som de olika dikterna förmedlar?
  2. Hur skulle du sammanfatta varje dikt med ett ord?
  3. Vilken dikt fastnade du mest för? Varför?

 

Skriv ner dina svar!

 

 

Säg till mig om jag stör,

sa han när han steg in,

så går jag med detsamma.

 

Du inte bara stör,

svarade jag,

du rubbar hela min existens.

Välkommen.

 

Eeva Kilpi

 

 

Han ville ha dej så intensivt

Att han högg av sej

Alla fingrar

 

& slog ditt telefonnummer med tungan

 

nu hör han hela tiden

ditt underbara skratt

 

Bruno K. Öijer

 

 

en trappuppgång med portkod ett två tre fyra som om

det skulle hjälpa pannkaksos från brevinkastet mina tröjor

mellan dina och tandborstar som snuddar obäddade

minnen i tussar på hallmattan snälla säj vadsomhelst

men inte gå snälla säj inte

/Åsa Ericsdotter

 

 

 

Världen

Hela skiten

Alla dimensioner

 

Fast just nu är det bara du och jag här

 

Anna Liljedal

_____________________________________________

Läs igenom mallen för att diktanalys och applicera den på en av de tre dikterna nedan. Skriv ner dina svar på frågorna!

 

Mall för att analysera dikter

Om diktens innehåll

  1. Vad handlar dikten om?
  2. Vem är diktens berättare? Finns det andra personer i dikten?
  3. Var utspelar sig dikten? Beskriver dikten en speciell plats? Finns det miljöbeskrivningar? Utspelar sig dikten enbart inuti berättarjaget – i ett inre landskap?
  4. Hur vill du beskriva den känsla eller stämning som dikten förmedlar?
  5. Försök att sammanfatta diktens budskap. Vad tror du att poeten vill säga med sin dikt?

 

Om diktens form

  1. Är dikten uppbyggd enligt ett speciellt mönster? Är det indelad i strofer (rader som hör ihop, avdelade av mellanrum)? Finns det rim?
  2. Finns det bildspråk i dikten (liknelser, metaforer, besjälning – se mer nedan)?

Ge exempel.

 

Om din läsupplevelse

  1. Vilka tankar, känslor och minnen väcks hos dig när du läser dikten?
  2. Välj ut den diktrad eller formulering som du fastnade mest för. Varöfr är denna formulering särskilt bra eller tänkvärd?

 

 

Liknelse: istället för att säga att någon är vacker, kan man likna personen vid något vackert. Uttrycket ”du är som en ros” är en liknelse. ”Du” liknas vid ”en ros” och det som binder samman orden ”du” och ”ros” är som. Ex: Hissen luktar som en människa som inte tvättat sig på flera år.

 

Metafor: istället för att säga ”du är som en ros” kan man kort och gott säga ”du är en ros”. Här har ordet som strukits. En metafor är ett bildlikt uttryck. Ex: Hösten, en mörkvåt fingervante, som trevar i alla skrymslen.

 

Besjälning: betyder att man ger liv och själ åt växter, djur eller döda ting, så att de kan känna, tänka och uppföra sig som människor. Ex: Ja nog är det svårt när droppar faller. Skälvande av ängslan tungt de hänger, klamrar sig fast vid kvisten, sväller, glider –

 

DIKTERNA:

 

Hur kan jag säga…

Hur kan jag säga om din röst är vacker.

Jag vet ju bara, att den genomtränger mig

och kommer mig att darra som ett löv

och trasar sönder mig och spränger mig.

 

Vad vet jag om din hud och dina lemmar.

Det bara skakar mig att de är dina,

Så att för mig finns ingen sömn och vila,

tills de är mina.

(Av: Karin Boye (1941))

 

 

 

Minuten

Minuten tar sextio korta steg och börjar på nytt.

Sextio steg, sextio steg, timme efter timme

och dygn efter dygn.

En fånge som ständigt gör sig fri och flyr,

men ändå alltid finns där.

 

Du hinner gå ungefär ett stenskasts längd.

Du hinner dricka ett stort glas mjölk

Och andas emellan.

Du hinner läsa en halv sida och kanske skriva

Ditt namn inunder.

På en minut.

 

Ett skott kan avlossas, nå sitt mål och döda.

Ett barn kan avlas utan att ändå bära spår av slarv.

En gruva kan rasa igen och två bilar köra in i varandra.

På en minut.

 

En kyss kan sträckas ut en minut

utan att förlora sin friskhet.

En minut kan hejda ditt hjärta

eller tömma ut ditt blod.

Formeln som förintar världen kan skrivas ner på en minut.

(Av: Artur Lundkvist)

 

 

 

 

 

 

Infall 

 

Man dansar däruppe – klarvaket

 

är huset fast klockan är tolv.

 

Då slår det mig plötsligt att taket,

 

mitt tak, är en annans golv.

 

Nils Ferlin

 

 

 

 

 

Exempel på insändare

Brutal delfinslakt pågår i Japan 

Vuxna, föregå med gott exempel 

Argumenterande text om abort 

 

Och ett exempel till:

Arbetsgivare i Skövde bör ta den psykiska ohälsan på större allvar

Psykisk ohälsa är ett av de snabbast växande hoten mot folkhälsan i Sverige och det är en vanlig orsak till sjukskrivningar. Var fjärde person i Sverige lever med psykisk ohälsa. Här i Skövde är såklart situationen inte annorlunda. Men trots att vi vet detta, och trots att många diskrimineras, så görs det för lite för att förändra attityder och främja psykisk hälsa. Inte minst bland alla arbetsgivare.

Jag har själv levt med psykisk ohälsa under stora delar av mitt liv. Jag är oftast inte öppen med de erfarenheterna när jag söker jobb. Anledningen är inte att jag inte vill vara öppen, utan att jag helt enkelt har lärt mig att jag inte tjänar på att vara det.  Okunskap bland omgivningen gör att jag får svårt att leva ett liv på lika villkor som alla andra.

Sjukskrivningar som sker på grund av psykisk ohälsa kanske många gånger skulle kunna undvikas om arbetskamrater och arbetsgivare förstod att det med rätt förutsättning, går att leva ett rikt liv och arbetsliv även med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning.

Arbetsgivare har ett stort ansvar och kan förebygga diskriminering genom att till exempel investera i friskvård, ha rutiner för hur chefer och kollegor ska agera när en medarbetare utvecklar psykisk ohälsa, utveckla ett nära ledarskap så att man upptäcker ohälsan tidigt och kan hejda utvecklingen, samt se till att medarbetarna kan påverka sin egen arbetssituation.

Olikheter berikar och är en förutsättning för kreativa lösningar i ett arbete. Och om fler arbetsgivare arbetar systematiskt med att höja kunskaper och agerande kring psykisk hälsa och ohälsa kan både individer och arbetsplatser bli vinnare.

Olle Ollesson, Skövdebo

 

 

 

Källkritik

När du ska söka information på nätet så gäller det att vara uppmärksam! Om du skriver in ett sökord på en sökmotor, ex. Google eller Yahoo, så kan du få väldigt många träffar. Hur tillförlitliga de är, kan variera.

Uppgifter:

1. Börja med att fundera kring hur du jobbar med källkritik när du letar information på exempelvis internet. Tror du på allt du läser? Kan man lita på fakta som man själv inte tagit reda på? Vad bör man tänka på när man söker information tycker du?

2. Gå sedan in på följande länk: https://www.iis.se/internet-for-alla/guider/kallkritik-pa-internet

Läs igenom avsnitten:

Vad är källkritik?

Varför källkritik på nätet?

Källkritik på nätet

Sammanfatta i max tio meningar vad du lärt dig av att läsa ovanstående avsnitt!

3. En vanlig sida att söka information på är Wikipedias hemsida. Denna brukar räknas som mindre tillförlitlig. Vet du varför? Gå in på deras hemsida (www.wikipedia.se) och försök hitta varför den inte är så tillförlitlig. Ett tips på vägen är: ta reda på vad ordet wiki betyder.

4. Nationalencyklopedien (NE) räknas som en mer tillförlitlig källa. Vad kan du ta reda på om detta företag? Var detaljerad när du redovisar faktan. Adressen dit är: http://www.ne.se.

5. Hur tillförlitlig är följande sida: http://web.comhem.se/mozart/index.htm? Motivera ditt svar!

6. Jämför följande webbsidor: http://www.whitehouse.gov/ och http://www.whitehouse.net

Hur tillförlitliga är de?

Exempel på recension och krönika

RECENSION 

Publicerad: 2010-09-03 Aftonbladet

Starka känslor i den här rymden

”I rymden finns inga känslor”   + + +

DRAMAKOMEDI Den svenska filmvärlden är ej längre som förut.

Ny billig teknik är ett av många skäl till att det har vuxit fram en svensk independentscen. Några av de filmerna ska spridas till en bredare publik nu när SVT visar dem under rubriken Frizon.

”I rymden finns inga känslor” är en sådan typ av film, fast med en väsentlig skillnad:

Den har en betydligt mer originell intrig, är proffsigare gjord, har riktiga skådespelare i huvudrollerna och doftar inte det minsta lågbudget.

Det handlar om 18-årigeSimon (Bill Skarsgård) som är en rätt jobbig jävel. Han har Aspergers syndrom och vill att livet ska vara inrutat exakt likadant dag efter dag, vecka efter vecka. Det inbegriper allt från måltider till fritidssysselsättningar.

Han delar lägenhet med den betydligt fränare brorsan Sam (Martin Wallström), men när hans flickvän (Sofie Hamilton) gör slut, inte minst på grund av att Simons sjukdom håller på att ta över allas liv, brakar Simons liv samman. Hans vanemässiga trygghet är försvunnen. Han måste hitta en ny flickvän åt brorsan. Hur gör man? Kan man ha flickvänsaudition åt sin brorsa?

Låter kanske lite knäppt, men … filmmakarna syr ihop alla olika inslag till en blandning av romantisk komedi, drama om två bröders vänskap och varm beskrivning av ett utanförskap.

Alltihop berättas med originellt bildspråk, inklusive kul grafiska illustrationer. Och det gestaltas av skickliga skådespelare. Både Sofie Hamilton och Cecilia Forss är mycket bra som kvinnorna i brödernas liv. Martin Wallström gör Sam till en omtänksam bror, mycket lätt att tycka om och förstå sig på. Och Bill Skarsgårds tonträff som Simon är hundraprocentig, med alla sina vanor, nojor, sin besatthet av rymden och sitt speciella sätt att prata.

Hösten blir hans stora genombrott, han är väldigt bra i en mer normal roll i Hannes Holms ”Himlen är oskyldigt blå”, med premiär 15 oktober.

Här doftar hans prestation Guldbagge-nominering, i en film som är varm, rolig och känslostark.

Jan-Olov Andersson

 ________________________________________ 

RECENSION 

Nya Metroid – en arselspark

Metroid: Other M + + + +

ACTION Jo, jag minns: hon hade en bikini i optimistiska färger och ett kastanjebrunt hårsvall ner till tredje ryggkotan. Det var inte lika våpigt som det mest verkade obekvämt att vara så lättklädd i yttre rymden.

Men samtidigt var Samus Aran helt olik 1980-talets andra kvinnor i tv-spelsvärlden.

Det här var en kvinnlig karaktär som inte behövde räddas från något slott; hon kunde reda sig själv, och bara det faktumet gjorde henne helt unik och mystisk.

Men hon har alltid haft noll och ingen personlighet.

Fram till nu då, 24 år senare. ”Metroid: Other M” är inte bara en utgrävning av hennes förflutna och motivation. Hon pratar dessutom.

Det är ett direkt traditionsbrott att ge Samus Aran talförmåga, med tanke på att Nintendos spelhjältar hittills varit antingen helstumma (Link) eller bara kunnat kommunicera genom att hjärnskadat skrika sitt namn i falsett med kraftig italiensk brytning (Mario).

Här har man dessutom tagit ett viktigt perspektivbyte och skiftat panoramat från inifrån den där cyberdräkten till tredje person. Det är en välkommen modernisering som på samma gång knyter an snyggt till de tidiga ”Metroid”-titlarna – även om hardcorepubliken troligtvis kommer kräva blod för det låsta autosiktet, bristen på pussel och att man av någon anledning blir helkroppsförlamad varje gång man skiftar till förstapersonsperspektiv.

Att medutvecklarna Team Ninja har lånat generöst av sig själva med förfaranden som undanmanövrar, vägghopp och kontextkänsliga avrättningar medelst bensax känns däremot rätt uppfriskande. Det hade inte funkat på någon annan franchisefigur, men här får Samus Aran en lämplig, extra arselsparkande dimension.

Med ”Other M” har Nintendo kanske inte bestigit några psykologiska eller tekniska krön. Men det är ett par viktiga första steg bort från vaggan.

Kristofer Ahlström

_________________________________________ 

KRÖNIKA

Vi googlar sönder våra liv

19 juli 2010, kl 10:57 Skrivet av Tobbe Lindner, tf Nöjeschef

Inga obesvarade frågor. Inget utrymme för diskussioner. Inga oklarheter.

Larry Page och Sergey Brin – ni har förstört mitt sociala liv.

Middagen är avklarad.

Nu är det halvtomma vinglas, och skönt snack om ditten och datten.

Eller. Vänta.

Hur skönt snack är det – egentligen?

Inte-jävla-alls, tyvärr.

– Kelly och Brandon, gifte de sig nånsin i ”Beverly Hills”? frågar nån, och nostalgiska leenden tänds som fyrbåkar runt middagsbordet.

Vad härligt! Vilket ljuvligt samtalsämne, här har vi en diskussion som kan räcka länge – kanske ett helt vinglas!

Men nu skriver vi 2010, vi har IPhones, wifi-uppkoppling och GOOGLE.

– Nej, de gifte sig aldrig. De blåste av bröllopet vid altaret. De var inte redo, sa de.

Jaha. Det tog åtta sekunder att, på Wikipedias mobilsajt, döda den diskussionen.

– Alltså… Darin och Agnes var väl inte alls med i ”Idol” samma år, försöker nån annan vid middagsbordet.

Lönlöst.

– Precis, Darin tävlade 2004, Agnes var med 2005, svarar nån annan med den demoniska mobilen i attackläge.

Tack för den.

 

Alltså, vad är det som har hänt?

För bara några år sedan kunde man snacka, hjälpas åt att komma fram till ett svar. Kanske var det sant, kanske blev det fel, det spelade ingen roll. Det var vägen fram till ett svar som var mödan värd.

Vi argumenterade för vår sak, vi hittade stickspår, drog anekdoter, skrattade på vägen framåt.

Nu?

Nån tråkig jävel – tyvärr oftast jag – plockar upp ett stycke IPhone och GOOGLAR fram svaret på ungefär åtta sekunder.

Ständig informationstörst i kombination med ständig uppkoppling har visat sig vara förödande för social samvaro, för samtal.

Svaret, det omedelbara och korrekta, ligger ju bara en snabb mobilsökning bort. Då är det svårt att låta bli.

Inte ens den oförargliga tipspromenaden kommer undan:

För några veckor sen var en kompis på fest, värdinnan hade anordnat en tipsrunda. Och plötsligt stod alla festdeltagare där framför A4-pappren. Med mobilerna.

1996 startade Larry Page och Sergey Brin sin söktjänst för internet. Undrar om de insåg vad det skulle göra med mina middagsbjudningar? Förmodligen skiter de i vilket.

Nu måste jag hitta en lägenhet utan täckning. Snabbt.

 

Tobias Waldefeldt Lindner, tf nöjeschef

krönika från fredagens Nöjesbladet

http://blogg.aftonbladet.se/nojesbloggen/2010/07/vi-googlar-sonder-vara-liv

 

Uppgifter till lektionen 14 november

Medan era klasskamrater har sina epok-redovisningar ska ni jobba med följande uppgifter:

1. Gå in på namndatabasen och slå upp hur många som har ditt förnamn respektive ditt efternamn. Jämför med en kompis!

2. Gå in på denna sida och lyssna på olika dialekter. Lyssna på dialektproven från Småland och jämför med er egen dialekt. Är de lika? Lyssna även på 3 andra dialekter från olika platser i Sverige och studera vad som skiljer dem från din egen dialekt!

3. Gå in på språkrådets hemsida och studera listan på ord med engelska och svenska motsvarigheter. Skriv en lista på fem ord/uttryck där du föredrar att använda den svenska översättningen och fem ord/uttryck där du föredrar den engelska varianten.

4. Gå in på språkrådets nyordslista från 2012 och se hur många av orden du kan betydelsen av och kan förklara. Jobba två och två!

LYCKA TILL!

Elixir

Gå in på denna LÄNK och läs inledningen till novellen Elixir!

Läs under ca 5 minuter (det är inte meningen att ni ska hinna läsa texten i sin helhet!) och besvara sedan följande frågor i kommentarsfältet:

– Vad tänker du när du läser texten?

– Hur reagerar du på språket?

– Vad utmärker det?

GLÖM INTE ATT SKRIVA UNDER MED DITT NAMN! 

Sju råd

Sju vägar till framgång

7 råd som lär dig lära ännu mer

  1. Hitta ditt eget sätt att plugga
    Är det så att du koncentrerar dig bäst när du lyssnar på dödsmetall ska du naturligtvis göra det. Studera dig själv. När och hur lär du dig bäst?
  2. Samarbeta
    Förklara för, diskutera med och gör frågor åt varandra. Det organiserar kunskapen i huvudet och hjälper dig att rensa ut fel och onödigheter.
  3. Organisera ditt material
    Skapa en struktur för hur du strukturerar, för anteckningar och samlar ditt material. Använd gärna dropbox för att spara dina filer på nätet. Gör gärna egna kompendier, där du utgår från dina lektionsanteckningar, läroboken eller annat material du har tillgång till.
  4. Skaffa dig förkunskaper
    Läs en populärvetenskaplig bok, titta på en dokumentär på TV eller se en film som handlar om ämnet. Läs gärna dagens avsnitt i läroboken innan du går till lektionen. Det ger också förförståelse.
  5. Lär dig viktiga begrepp
    Har du prov i ekologi nästa vecka kan det ju vara bra att veta vad ordet betyder och också vad som menas med biosfär, mångfald och population. Vad innebär det attanalysera, reflektera och att göra något nyanserat. Lär dig inte bara begrepp och förklaringar utantill, utan försök att förstå på djupet vad det handlar om.
  6. Läs kapitel och underrubriker en extra gång
    Tänk igenom vad avsnittet under rubriken handlar om. Kommer du inte ihåg läser du igenom avsnittet en extra gång.
  7. Utnyttja lektionstiden
    Ställ frågor till läraren, delta i diskussioner, anteckna. Den som är uppmärksam och aktiv på lektionerna behöver inte arbeta lika mycket hemma.

Gå in på LÄXHJÄLPEN och läs mer om studieteknik!

Se följande klipp: http://www.skolkanalen.se/reportage/film/id/28 

Ta reda på vilken lärstil som är bäst för dig!